{"id":558,"date":"2025-04-19T09:50:08","date_gmt":"2025-04-19T09:50:08","guid":{"rendered":"https:\/\/temp.utvecklingsradet.se\/?page_id=558"},"modified":"2025-04-19T10:01:07","modified_gmt":"2025-04-19T10:01:07","slug":"spanningshuvudvark","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/temp.utvecklingsradet.se\/index.php\/spanningshuvudvark\/","title":{"rendered":"Sp\u00e4nningshuvudv\u00e4rk"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
sp\u00e4nningshuvudv\u00e4rk<\/div>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

N\u00e4stan nio av tio kvinnor och tv\u00e5 tredjedelar av m\u00e4nnen har denna typ av huvudv\u00e4rk n\u00e5gon g\u00e5ng.\n\n\n\n\n<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\"\"<\/figure>

Sp\u00e4nningshuvudv\u00e4rk \u00e4r ett vanligt och \u00e5terkommande problem. I \u00e5ldersgruppen 20-30 \u00e5r drabbas 90% av alla kvinnor och 75% av alla m\u00e4n. Det \u00e4r vanligt \u00e4ven hos bar och ungdomar. Med \u00e5ldern avtar problemet.\n<\/b>\n
\n
\nDet finns m\u00e5nga olika anledningar till huvudv\u00e4rk, de flesta \u00e4r ofarliga.\n\n
\n
\nMen i n\u00e5gra fall ska man som patient ska s\u00f6ka till sig sin v\u00e5rdcentral och l\u00e4kare p\u00e5 en g\u00e5ng. Det \u00e4r dels \u00e4r huvudv\u00e4rken \u00e4r urakut, om man aldrig haft s\u00e5 sv\u00e5r huvudv\u00e4rk tidigare. Dels om man har h\u00f6g feber och k\u00e4nner sig styv i nacken, om man f\u00e5r kramper eller svimmar. Dels om man f\u00f6r konstiga synbortfall, om man kr\u00e4ks och k\u00e4nner sig allm\u00e4np\u00e5verkad. Alla dessa symtom kommer pl\u00f6tsligt och man inte k\u00e4nner igen dem sedan tidigare.\n
\n
\nDen vanligaste orsaken \u00e4r att man sp\u00e4nner sig, ofta utan att veta om det. Sp\u00e4nninghuvudv\u00e4rk \u00e4r en molande eller tryckande huvudv\u00e4rk som kommer smygande, blir starkare och f\u00f6rsvinner l\u00e5ngsamt. V\u00e4rken \u00e4r ofta dubbelsidig och k\u00e4nns som ett band runt huvudet eller som en tung m\u00f6ssa. \u00c4ven k\u00e4karna och nackmusklerna kan k\u00e4nnas \u00f6mma och sp\u00e4nda.\n\n
\n
\nHar man haft samma huvudv\u00e4rk l\u00e4nge \u00e4r det osannolikt att det \u00e4r farligt, \u00e4ven om det \u00e4r p\u00e5frestande och obehagligt. Ju l\u00e4ngre man haft huvudv\u00e4rk desto mindre sannolikhet \u00e4r det att det \u00e4r en allvarlig sjukdom. D\u00e4remot \u00e4r det s\u00e5 att ju l\u00e4ngre man haft sin huvudv\u00e4rk, desto st\u00f6tte risk att man utvecklar ett \u00f6verk\u00e4nsligt sm\u00e4rtsinne, ett sensitiserat nervsystem. Man ska absolut s\u00f6ka hj\u00e4lp, det \u00e4r jobbigt f\u00f6r kroppen och hj\u00e4rnan att ha ont, man blir tr\u00f6tt och okoncentrerad av att ha ont l\u00e4nge, och det finns hj\u00e4lp att f\u00e5.\n
\n
\nIdag tror forskarna att v\u00e4rken kan beo p\u00e5 en obalans mellan olika kemiska \u00e4nmen i hj\u00e4rnan, bland annat serotonin. Det kan f\u00f6rklara varf\u00f6r kronisk v\u00e4rk av sp\u00e4nningstyp ibland \u00e5tf\u00f6ljs av koncentrations- och minnessv\u00e5righeter och tr\u00f6tthet.\n
\n
\nSp\u00e4nningshuvudv\u00e4rk och migr\u00e4n h\u00f6r till de vanligaste huvudv\u00e4rksformerna och de g\u00e5r ibland hand i hand. En sp\u00e4nningshuvudv\u00e4rk kan utl\u00f6sa ett migr\u00e4nanfall. Och om man har migr\u00e4n ofta s\u00e5 sp\u00e4nner man sig s\u00e5 klart f\u00f6r det g\u00f6r ont, och det i sin tur kan ge en sp\u00e4nningshuvudv\u00e4rk. \u00c4ter man d\u00e5 mycket sm\u00e4rtstillande medicin kan det i sin tur ge huvudv\u00e4rk och s\u00e5 \u00e4r den onda cirkeln ig\u00e5ng. S\u00e4rskilt mediciner som NSAID t.ex Treo och SSRI preparat kan ge huvudv\u00e4rk, men \u00e4ven vissa andra mediciner kan ge huvudv\u00e4rk och det \u00e4r viktigt att tala med sin doktor om alla mediciner man tar s\u00e5 de inte krockar med varandra.\n
\n
\nMan ska inte g\u00e5 runt och ha ont!
\nHar man haft huvudv\u00e4rk l\u00e4nge ska man s\u00f6ka sig till en sjukgymnast. Vi har specialistkunskaper i hur man behandlar huvudv\u00e4rken p\u00e5 alla andra s\u00e4tt \u00e4n med mediciner\n
\n
\nVi g\u00e5r d\u00e5 noggrant igenom alla bakomliggande faktorer till varf\u00f6r huvudv\u00e4rken kan ha uppst\u00e5tt.\n

\nDet inkluderar hur man sover, hur \u00e4r det p\u00e5 arbetsplatsen, hur sitter man - viktigt!, ser man bra, hur \u00e4r det med belysningen. Hur man har sin kropp p\u00e5 fritiden, hur \u00e4r det med bettet, gnisslar patienten t\u00e4nder, eller pressar t\u00e4nderna. En vuxen kvinna kan pressa med ett tryck som motsvarar 150 kg, och en man upp till 250 kg. Har man en familj en partner och 2 barn kan man h\u00e5lla hela familjen i t\u00e4nderna, det \u00e4r enorma krafter som kan utvecklas. Samarbete med kunnig tandl\u00e4kare \u00e4r en sj\u00e4lvklarhet.\n

\nEn annan fr\u00e5ga \u00e4r hur man andas, om man andas med sina axlar ligger en konstant sp\u00e4nning upp mot nackmuskulaturen som bara den kan ge huvudv\u00e4rk.\n

\nOfta s\u00e5 hittar man en eller flera bakomliggande faktorer att b\u00f6rja arbeta med. Ibland beh\u00f6vs trots detta hj\u00e4lp med ren sm\u00e4rtlindring f\u00f6r att komma ur den onda cirkeln, det g\u00f6r ont att ha ont, och d\u00e5 sp\u00e4nner man sig bara av det, och utvecklar s\u00e5 sm\u00e5ningom ett sensitiserat nevsystem. Akupunktur brukar vara en bra behandlingsmetod, men man kan f\u00e5 prova runt lite bland de olika akupunkturteknikerna. Det finns b\u00e5de den traditionella akupunkturen, triggerpunktsakupunktur, akupunktur med elstimulering ( det \u00e4r sk\u00f6nare \u00e4n det l\u00e5ter) och den japanska formen som kallas \u201dminimal acupukture\u201d. Vi vet idag att akupunktur normaliserar ett sensitiserat nervsystem, \u00e4r sm\u00e4rtlindrande, antiinflammatoriskt och dessutom har det f\u00e5 biverkningar. Akupunktur hj\u00e4lper kroppen att hj\u00e4lpa sig sj\u00e4lv utan kemikalier.\n

\nMotion och tr\u00e4ning i en form som inte ger \u00f6kade besv\u00e4r \u00e4r \u00e4ven det mycket viktigt, man kan f\u00e5 t\u00e4nka om i sina rutiner.\n

\nMigr\u00e4n kan vara lite lurig, d\u00e4r \u00e4r det viktigt att ha ett bra samarbete med sin doktor s\u00e5 man har r\u00e4tt typ av migr\u00e4nmedicin om det beh\u00f6vs. Lika viktigt \u00e4r det att hitta de utl\u00f6sande faktorerna. De kan vara allt fr\u00e5n choklad och r\u00f6dvin till stress, mensperiod, man kan ha en migr\u00e4n d\u00e4r det enda symtomet \u00e4r yrsel. S\u00f6mnbrist eller oregelbundna mattider kan vara utl\u00f6sande faktorer. Kommer migr\u00e4nen oftare och oftare \u00e4r det sannolikt att det kommit en sp\u00e4nningshuvudv\u00e4rks komponent ovanp\u00e5 migr\u00e4nen. \u00c5terigen, det g\u00f6r ont att ha ont och d\u00e5 sp\u00e4nner man sig.\n

\nMen det finns hj\u00e4lp att f\u00e5. Man ska inte ha ont!\n\n<\/p><\/div><\/div>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

sp\u00e4nningshuvudv\u00e4rk N\u00e4stan nio av tio kvinnor och tv\u00e5 tredjedelar av m\u00e4nnen har denna typ av huvudv\u00e4rk n\u00e5gon g\u00e5ng. Sp\u00e4nningshuvudv\u00e4rk \u00e4r ett vanligt och \u00e5terkommande problem. I \u00e5ldersgruppen 20-30 \u00e5r drabbas 90% av alla kvinnor och 75% av alla m\u00e4n. Det \u00e4r vanligt \u00e4ven hos bar och ungdomar. Med \u00e5ldern avtar problemet. Det finns m\u00e5nga olika […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-558","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/temp.utvecklingsradet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/558","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/temp.utvecklingsradet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/temp.utvecklingsradet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/temp.utvecklingsradet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/temp.utvecklingsradet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=558"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/temp.utvecklingsradet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/558\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":567,"href":"https:\/\/temp.utvecklingsradet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/558\/revisions\/567"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/temp.utvecklingsradet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=558"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}